Paris och Brighton genom engångskamera

 
Nu under tiden jag var på Bråvalla hade jag lämnat in engångskameran från i första hand Paris för framkallning. Älskar verkligen känslan av att få tillbaka dem och se vad man fotat! Alltid lika spännande haha. Fick världens flashback :')

Fråga om jobb

Vet du om ngn jobbade samtidigt som ni var i London? Med vad jobbade hen? Hur fick hen jobbet? Hur söker man jobb där nere är det med cv och sånt som i Sverige? :) eller förklara hur det gick /går till om du vet? Eller om du kan länka till det? :) finns det svenskt dagis där?
 
Hej! Ja, det var några som jobbade under året. De flesta jobbade nog som barnvakter eller liknande, och fick på ett eller annat sätt kontakt med familjerna där nere via skolan eller själva. Några andra vet jag jobbade på affärer eller pub, så det går det med. Jag vet dock inte så mycket om hur man söker, men jag antar att det är med ett cv av något slag. Jag skulle tippa på att sidan Londonsvenskar.com har bra tips! De har massor med bra information för övrigt också :) Och yes, det finns ett svenskt dagis och grundskola i Barnes! Det är ganska nära och de familjerna vill ofta ha svensk barnvaktshjälp! Så det är ett hett tips. Skolan brukar sätta upp en lista på anslagstavlan där man kan skriva upp sig om man är intresserad. 

Tillbaka till Widerbergs.blogg.se

Det är sad but true, nu är jag inte LondonLisa längre. Jag byter därför tillbaka till min vanliga blogg - widerbergs.blogg.se. Den här bloggen håller jag dock fortfarande öppen för frågor och sådant som gäller London-året! Så ta en titt då och då eller ställ frågor :)
 
 
Och glöm inte inlägget där ni kan hitta era klasskamrater! Kolla kommentarerna HÄR.

På flygplatsen och tid till skolan

Vem mötte upp er från flygplatsen?

 

Om man åker med de flygen som skolan rekommenderar, så att man kommer samtidigt som alla andra, så blir man uppmött av lärare. Sedan blir alla utskjutsade i små bussar till sina värdfamiljer. Om man däremot inte åker med dessa flyg, antar jag att man får ta sig till sin värdfamilj själv eller ha kontakt med dem så att de hämtar.

 

Vart bodde du den stunden du bodde i värdfamilj? Hur många minuter hade du till skolan då? Hur lång tid tog bussen? Hur långt är det från Kew och Kingston (om du vet) till skolan? Hur gjorde du med mobiltelefonen?köpte du engelskt simkort/mobil?

 


Jag bodde i Kew! Nära Kew Gardens. Om jag gick tog det ca 30 min, annars tod det ca 5 min till bussen och sedan ca 15 min att åka. Så förutsatt att både bussen och jag var i tid kunde det ta 20 min, men det hände inte så ofta... Från Kingston beror det lite på trafiken, men ca 40 min tror jag att man får räkna med på morgonen. Ang mobiltelefon kan du hitta svar på det i tidigare frågor under kategorin Frågår & Svar.


Gym, sjukförsäkring, fest, vänner, campus, lärare och lov.

 
 
Finns det gym på skolan? är det gratis, eller får man köpa det själv(gymkort och hitta eget).För jag är en träningsnarkoman och vill ha tillgång till träningsredskap. jag läste någonstans att skolan hade gym, har dem det och är den gratis?

 

Yes, det finns ett gym på skolan. Jag själv kollade aldrig in där, men jag hörde att det inte var så väl utrustat, litet, och inte gratis längre. De allra flesta som vill gymma, inklusive mig själv, köper gymkort någon annan stanns. Det finns många gym, så beroende på vart du kommer bo så finns det antagligen något prisvärt att köpa. De flesta är dock väääldigt dyra, men då brukar de vara stora och fina med pooler osv, så man kan välja lite själv hur mycket man vill spendera. 
 

hej jag undrar hur det fungerar om man måste åka till sjukhuset? minns att din vän var tvungen att göra det och undrar om man behöver någon speciell försäkring eller hur det fungerar?
Tack på förhand!:)

 

När man kommer till värdfamiljen så ska de ta med dig för att skriva in dig hos en husläkare, dit kan du gå gratis som om du gick till en vårdcentral ungefär tror jag, jag gjorde aldrig det. När min kompis behövde åka till sjukhuset i Brighton så var det inga problem, hon blev frågad lite frågor och sedan tog de in henne. Jag vet dock inte om hon har fått/kommer få hem någon räkning för det besöket... Men hur som helst så fick hon den hjälp hon behövde! Och som alltid när man reser bör man ha med sig sitt sjukkort, jag hörde aldrig att någon behövde använda det men jag antar att det är till nödsituationer om man skulle bli medvetslös och behöva åka till sjukhuset eller liknande.

 

Jag kom och tänka på en sak, det verkar som om det var mycket fest i London, för er och för övriga,är alla som kommer festglada eller?

 

Haha, jo det är endel fest, om man vill det. Många är ganska festglada i och med att det finns otroligt mycket bättre och roligare möjligheter till det där, men det är ju verkligen inget måste!

 

 

Var du för det mesta med ditt gäng elller kunde ni umgås med olika personer, då du kände att du kunde tala om allt osv?  Är det vänner du har kontakt med idag och tänker hålla kontakt med iframtiden?

 

Yepp, jag var mest med mitt lilla gäng. Men det var liksom inte för att jag inte kunde snacka med någon annan, utan snarare för att jag trivs bäst så, med några nära vänner istället för många ytliga. Vi kan snacka om allt på hela jorden, och ja vi har kontakt idag (bokstavligen haha, träffade Bella idag) och ja, jag både tror och hoppas att vi kommer ha kontakt lång tid framöver!

Bodde det många på campus? eller bodde de flesta i värdfamiljer?

 

De allra flesta bode i värdfamilj, vi var bara ca 10 på campus av typ 200 haha. Men jag hörde att ingen får bo på campus i år!

 

 

Gick året fort? När var det som mest plugg i skolan?

 

Oh ja, året gick grymt fort! Första terminen var det inte så jättefarligt mycket plugg, utan jag skulle nog säga att det var mest nu i vår. Dock var det gaalet mycket nu i slutet, och vissa veckor runt loven var också jobbiga.

 

 

 

Hade ni temadagar/gemenskapsdagar m.m eller andra dagar ni inte hade lektioner i skolan?

 

Tvåorna hade lite utflyktsdagar, men inte vi treor. Vi hade bara en utflykt till Hampton Court. Så de enda gemenskapsdagarna vi hade var de två-tre i början av året, vilket var lite tråkigt.

 

Vem är den bästa läraren?

 

Av de lärare jag hade, skulle jag säga att matteläraren Karin, religionsläraren Mia, svenskaläraren Monica, samt engelskaläraren Jane var de jag tyckte var bäst. De var alla otroligt angagerade i det dom gjorde och man fick väldigt bra med stöd i sitt arbete. Hade jag haft dem hela gymnasiet hade jag lärt mig så otroligt mycket mer i skolan än vad jag har gjort.

 

Vilken klass av de tre programmen var störst?

 

Det kan jag faktiskt inte svara på... Har ingen aning.

 

 


Hur många gånger var du hemma i sverige under ditt besök i london? åkte man hem varje lov?

 

Jag räknade precit, och jag var hemma 7 gånger under året. Det var alla lov, plus några gånger emellan dem också. Men anledningen till det var endast att jag hade min pojkvänn i Sverige, och jag ville träffa honom. Man behöver inte åka hem på loven om man kommer överens med sin värdfamilj om att man får stanna (tror de flesta tycker det är okej), men det som man kanske bör göra är att åka hem på jullovet i alla fall. Men jag vet de som inte åkt hem nästan något lov alls, och sedan finns det sådana som jag som åkte hem ofta.


Hitta dina nya klasskamrater!

 
 
Det är lite vemodigt att lämna över London till er, kommande londonsvenskar. Men som någon kommenterade (tror du menade såhär?) så kan ni kommentera det här inlägget med era namn för att få tag på varandra! Så ni kanske kan lägga till varandra på facebook eller maila eller liknande :) Jag gjorde det innan jag åkte på en blogg, och det hjälpte mig mycket med nerverna att få prata ut lite med folk som skulle dit samma år som jag! Det känndes liksom tryggt. Så ta chansen!
 
Alltså - om ni har kommit in - skriv en kommentar här med namn osv, och hur ni kan kontaktas, så kan ni hitta varandra redan nu! 

Frågor och svar

Hur gjorde du med mobilabonemang och bankkort? Kunde du betala som vanligt med bankkortet eller behövde du ändra något innan du åkte? Var det mer tjejer än killar i klassen eller tvärtom? Var det någon i klassen som vart helt utanför och inte hade någon att vara med? Lärde man känna folk snabbt?
Kram!
 
Mobilabonnemang fixar nästan alla där nere. De flesta väljer att köpa ett kontantkort på 3 där, och ladda på med 15£ i månaden. Det ger en fritt internet och många sms och samtal osv :) Det är det jag har tyckt varit smidigast. Men om jag minns rätt kan man fixa via en hemsida som heter Giffgaff, det ska också vara billigt.
 
Jag fixade ett bankkort på IcaBanken innan jag åkte, för de ska inte ta ut avgifter för att man är utomlands. Men de tog avgifter ofta ändå, så jag använde mitt vanliga Nordeakort för det mesta. Grejen är att de tar en avgift på 40 spänn om man vill ta ut kontanter, så man får ta ut mycket en gång i månaden typ :)
 
Ja, det var fler tjejer än killar.
 
Nej det var det inte! Alla hittade vem man trivdes att hänga med rätt snabbt :)

Skulle inte folk som ska gå där nästa år kunna skriva här, eller det kanske du inte känner för Lisa?
Men hur kändes det inför resan, var du nervös, rädd osv för vad som väntades? hade du målat upp en bild om hur det kunde vara osv, blev du besviken när du kom ner? Träffade du vänner på flygplatsen? hade skolan ordnat någon kick off dag så man fick lära känna alla eller hur var det att komma sådär till en skola du inte vet så mycket om? Kände du någon innan du skulle iväg som också skulle gå där nere? Hur känns det att vara i Sverige igen? Saknar du många? kram- förlåt för många frågor på en gång, hoppas du vill svara på dem! :)
O en sista, har din egnelska förbättrats ngT? :)

 

Jo absolut! Jag kan göra ett eget inlägg till det :)

 

Innan resan var det självklart att jag var nervös, visste ju egentligen inte vad jag gett mig in på haha. Men efter sommarn hade det totalt övergått till att jag bara var taggad på att dra iväg! Man behöver inte vara rädd, om man verkligen verkligen inte vill vara kvar, är det ju inte långt hem ;)


Ja.. jag hade nog målat upp en bild av hur det skulle vara. Och självklart är det aldrig så att det stämmer till fullo. Men jag blev VERKLIGEN inte besviken när jag kom dit!


Haha ja, jag träffade faktiskt Emma och Bella redan på flygplatsen, eller på flygplanet rättare sagt. Jag hade hamnat bredvid Emma, och vi började ju såklart snacka eftersom det var tydligt att båda skulle dit av samma anledning. Det visade sig då att vi skulle gå i samma klass, och hon introducerade mig för Bella som hon kände sedan innan. Och på den vägen var det :) Jag råder dig till att försöka vara social och öppen i början, hur svårt eller läskigt det än kan vara! Jag är inte den som har lätt att ta kontat med nya människor, men när man är i den sitsen är det faktiskt bara att bita ihop, man har inget att förlora på det.

 

Ja! De har två-tre dagar som bara är till för att lära känna folk :) Och man får även hjälp att fixa mobilkort, busskort osv. Jag tyckte inte det var så farligt att komma till en ny skolan, eftersom att ALLA är i samma sits och det är lika nytt för alla!

 

Nix, jag kände ingen! Sedan visade det sig att jag visste vilka några var, men det visste jag inte innan att jag skulle.

 

Det är lite blandade känslor att komma tillbaka till Sverige, har inte riktigt rätt ut det än haha. Men det är varken hemskt eller underbart, det finns liksom bra och dåliga saker med båda ställena :) Menar du om jag saknar någon från London? I så fall så nja.. inte riktigt än. Men kommer nog sakna folk jag hade lite halvt kontakt med men som inte bor i Stockholm!

 

Jag har typ svårt att märka om den blivit bättre eller inte... Men jag tror det. Jag tänker inte längre på om jag hör något på engelska eller svenska, jag förstår det lika bra och jag har lätt att switcha snabbt mellan språken. Så man blir helt klart mer van vid att höra engelska. Och lite brittisk accent har man nog lagt sig till med haha! Har fått mycket komplimanger om att man snackar bra och att det knapt hörs att man är från Sverige när man är ute, men självkritisk som man är tycker jag att jag pratar dåligt fortfarande även om jag kan språket i sig bra ;)

 

Det här är kanske en konstig fråga men jag undrar om man köper tandkräm, toalettpapper, tvål osv själv om man bor i värdfamilj?:)


Ingen konstig fråga alls! Jag köpte tandkräm, tvål och schampoo osv själv när jag bodde i värdfamilj. Toalettpapper behövde jag såklart inte köpa, men eftersom det typ ALLLLLLTID tog slut och jag dampade på det så köpte jag lite och gömde i mitt rum hahahaha. Men det ska man inte behöva :P


Sommarlooov

När jag tänker efter har jag hunnit med en del sedan jag kom hem ändå. Jag tar det bild för bild:

 
Ätit GOD SVENSK MAT. Och jag har tillgång till ett kök - heaven. Ni förstår inte.
 
 
Myst med te och åska på altanen.
 
 
Ääääntligen fått färga håret och bott i min nya älsklingskofta.
 
 
Gosat en massamassamassa med denna filur!
 
 
Ritat lite fula grejer och lagat gamla trasiga kläder.
 
 
...Och tog då tillfället i akt och gjorde en topp till en kjol. Detta fick bli utstyrseln på Simons grundskoleavslutning i min gamla skola, konstig känsla det där att vara tillbaka i gamla skolor. Som att besöka ett annat liv...
 
 
Samma dag var det sedan dags för min studentmottagning här hemma med lite släkt och vänner. Väldigt trevligt var det!
 
 
Fick en finfin klocka jag hade önskat mig av mormor, mycket nöjd! :)
 
 
Igår tog jag och Jossan hennes bil och hon fick köra oss till Arlanda. Efter lite väntan fick vi äntligen återförenas med Linnea! Hon har varit i Texas det senaste året, såå härligt att få se henne igen!
 
 
Efter detta drog jag direkt vidare in mot Kentfest! Jag kom dit 5 min innan de skulle spela, snacka om att jag hade panik innan haha. Fick asdålig plats och såg nada. Stod där de första låtarna och höll typ på att deppa ihop över att jag inte såg något. Men just då plingade det till i mobilen och Bella sa att hon skulle komma dit med sin brorsa! Det vände kvällen och hela mitt humör till det väldigt mycket bättre! Gott sällskap är aldrig fel :) Angående konserten tyckte jag att det var en av de lamaste jag varit på, men det kaaan ju ha att göra med att jag stod långt bak med alla medelålders människor som bara snackar skit. När jag och Bella hitta ett ställe med lite skönare stämning blev det bättre :)

Slutet på ett underbart år.

 
Som sagt så åkte jag tillbaka hit till Sverige på lördagen efter studenten (som var på torsdagen). Jag fick förklarat för mig på studentmiddagen att vi alla skulle åka London Eye på fredagen, och lite skrajset gick jag med på det. Det var ju redan bokat hehe. Så efter att ha packat och städat ur hela kampusrummet åt vi en god lunch nere i Richmond på en uteservering vid vattnet, och sedan drog vi in till stan. London Eye var inte riktigt lika läskigt som jag hade trott (hej höjdrädd), men det var jobbigt att vara nära kanterna haha. Det blev en perfekt avslutning att få se den fina staden man vandrat omkring i uppifrån, och att känna igen i princip allt kändes lite galet. Efter denna upplevelse satte jag mig med grabbarna på en pubb medan mamma och mormor skulle shoppa lite, och kvällen avslutades sedan med en stor middag i China Town. Dagen därpå bar det hemåt!
 

Q&A

Tänk att jag ska pka til hösten på ett sånt år!! Men ialla fall, jag vill hinna hem tills mina konpisar tar studenten en veka efter min i England. När kom du hem till Sverige? Åkte du direkt efter studenten? Kram
 
Åh gud vad kul! Är så glad för din skull och alla som kommit in, och en gnutta avis att ni har allt framför er ;) Jag åkte hem tre dagar efter att jag tog studenten, men det är helt upp till var och en! Du kan dra hem samma kväll om du skulle vilja.
 
Är det många i er skola din klass som är högpresterade? är det lätt att få högt betyg?
 
Ja, jag skulle nog säga att många presterar högt, eftersom alla kommer in med hjälp av sitt betyg och man är nog en ganska driven person över lag om man väljer att göra ett utlandsår. Men det finns självklart folk av alla slag, och vissa klarar skolan med nöd och näppe och väljer att lägga tiden på annat...
 
 
 
 
Om det är fler som har frågor inför sitt kommande år på skolan eller om ni har tankar på att åka, så kommer jag hålla den här bloggen öppen för frågor och svar :) Så det är bara att slänga iväg en kommentar om ni undrar över något! Bara kul att kunna vara till hjälp!
 

Många minnen, erfarenheter och vänner senare.

Nu sitter jag här i min egen säng hemma i Sverige, och plötsligt känns allt så väldigt långt borta. Hela Londonåret skulle nästan lika gärna kunna vara en dröm. En jäkligt bra sådan. Ni vet, en sådan som ger en sådär härlig känsla hela dagen och ligger kvar i bakhuvudet utan att riktigt lämna en ifred. Jag hade tänkt skriva ett inlägg för att på något sätt samanfatta den här upplevelsen, men inget jag skriver kan riktigt göra det hela rättvisa. Vi har varit med om så himla många olika saker, gjort så mycket konstigt, roligt och i vissa fall dumt, vi har lärt oss så mycket, och jag tar verkligen med mig alltalltallt.
 

Jag blir seriöst tårögd när jag ser alla de här bilderna. Men samtidigt försöker jag att inte titta på dem för mycket heller, utan fösöker behålla minnet av stunderna levande. Det kan ju lätt bli så, att man till slut inte kommer ihåg hur det kändes att vara där, utan att man ser allt från bildernas perspektiv. Det ska inte hända.
 
Men att säga att allt har varit underbart och fantastiskt och lätt alla gånger är såklart inte heller sant. Det har det inte. Att komma och bo i någon annans hem, där en ensamstående mamma skriker dag som natt på sin stackars son och att höra hotelser om att hon ska slå honom genom väggen (hon gjorde det aldrig) är t.ex. inte så värst trevligt, som ni kanske kan förstå. Jag fick inte en särskillt bra relation till min värdfamilj, men vi hittade ett sätt att leva sida vid sida i några månader. Sedan krävs det såklart också en stoor jäkla kraftansträngning att börja om på nytt i ett annat land. Och att sedan lämna det.
 
Även om 10 månader kan verka fjuttigt så har det liksom påverkat en väldigt mycket, och tagit upp hela ens liv. Nu när jag är tillbaka här känns det nästan konstigt att se MIG på de där bilderna! Jag tänker tillbaka till förra året när jag låg precis här i min säng och fantiserade om hur min tid i London skulle bli, och att jämföra det med hur det faktiskt blev är helt sjukt. Det är så brutalt olika bilder, men verkligheten blev lika brutalt mycket bättre än jag hade kunnat tro.
 
Det är lite galet vilken energi man fick av att vara där. Jag gjorde mer saker på en vecka än jag hade gjort på mer än en månad i Sverige. Alltid något att se fram emot, alltid nya planer osv. Min spontana reaktion är att jag vill tillbaka. Men inte tillbaka till London bara sådär, men tillbaka till det liv vi har haft, jag vill inte att det ska vara slut, även om det är väldigt avkopplande att komma hem.
 
Men slut är det. Och det gör inte så mycket, för jag är så jäkla nöjd. Och det allra bästa har jag ju kvar här hemma - mina vapendragare, järngänget, n-sis, Emma och Bella. Det är ju det, tillsammans med minnen, som betyder något egentligen. Jag har kvar alla de jag lämnade för det här året, och bara fyllt på med fler.
 
Min tid framöver ser jag ljust på. Nu blir det först och främst sommarlov! Det är mycket som måste klaras av och fixas, men det är ingen egentlig stress. Jag ska ta övingsköra, försöka hitta jobb, ta tid till att göra saker som att fota, rita och läsa, gå på festival, träffa John så mycket jag kan, börja träna igen, åka till Turkiet, och så vidare. Till hösten ska jag antagligen plugga någon kurs på högskolan för att hålla igång pluggandet, få se hur det är och kanske komma på vad jag vill göra. Samtidigt ska jag såklart jobba, så det måste antagligen fixas nu i sommar. Men mer planer än så har jag inte. Jag vet inte vad jag ska göra i framtiden. Jag har ingen aning om vad jag gör om ett år. Och det är faktiskt lite spännande!

FY FAN VAD VI ÄR BRA

 
Den femte juni vaknade jag med ett leende på läpparna. John snosade bredvid mig och jag gick upp på toa - och möttes av detta! BLÅ HIMMEL OCH SOL. Det satte tonen på hela dagen, som bara blev bättre och bättre efter detta.
 
 
Emma och Bella kom till mig vid halv 10 för att fixa det absolut sista. Sedan traskade vi tillsammans till Richmond Hill för att möta alla andra för champagnefrukost! Vi fick ett aaantal tutningar, visslingar och konstiga blickar påvägen dit - tänk er att se tre tjejer i vita klänningar, höga klackar och typ sjömansmössor, stapplandes fram med en stor champagneflaska i näven och jordgubbar under armen. Klockan 10 på morgonen. Ingen där vet ju hur en svensk student går till liksom. Men i alla fall - dagen började jävligt bra! Vi skålade, åt våra jordgubbar, kramades med alla i hela världen, blev väldigt fnittriga och älskade livet. Vi blev även fotade av en lärare och sedan, vips, var det dags att gå mot lunchen!
 
 
Lunchen hölls (som tur var) bara några stenkast bort på Richmond Gate Hotel. Vi blev välkomnade med fördrink och minglade vidare på gräsmattan. Maten åt vi i en fin glasveranda, det vankades trerätters och jättefina tal av både elever och lärare. Hade flera gånger svårt att hålla tårarna tillbaka, hade lika gärna kunnat börja storböla mitt i allt. Men jag kunde hålla mig som tur var haha. Efter maten gick alla gemensamt tillbaka till skolan och sneakade in bakvägen så att inte föräldrarna skulle se oss.
 
 
Efter att vi stått och skrikit och sjungit oss hesa bakom kulisserna ett tag (kändes som en evighet) fick vi äntligen gå ut på trappan och se alla! Vi möttes av en salig blandning av föräldrar, syskon, vänner och elever i tvåan och ettan. Själva ceremonin gick ut på att alla elever fick ett litet tal av sin mentor och sedan fick man gå och hämta sina betyg och en ros av rektorerna. Väldigt fint tycker jag, även om det tog lång tid, fötterna höll på att gå av och man såg att "publiken" höll på att somna haha. Sedan skulle vi sjunga studentlåten vi fått höra för första gången på morgonen (ja ni kan ju ana hur det lät haha) och efter det fick vi till slut gå ut och hitta våra nära och kära.
 
 
Vi samlade ihop hela sällskapet (jag, Emma och Bella + respektive sällskap) och gick ner mot vattnet för att äta "middag" på Gaucho. Gott som alltid, och även om vi satt vid olika bord så var gänget fortfarande samlat! Efter middagen gick vi ut för lite snabba bilder, och därefter lämnade vi studenter de andra för att åka in till stan.
 
 
Tåget gick mot Waterloo där vi alla skulle gå på båten (istället för flak typ) precis under London Eye! Den stora båten åkte sedan på Themsen i ca 2 timmar förbi alla sevärdheter längs floden, vilket är de flesa i London haha. Vi hade så sjukt jäkla kul! Dansade, snackade med folk, beundrade den makalösa utsikten och försökte att bara ta in hela känslan av att detta var VÅR student. Att vi åker på en fuckingpartybåt mitt i London på vår student. Stämningen var verkligen underbar och jag tycker det var väldigt bra ordnat och en bra idé. Båten stannade sedan någonstans i stan (vet inte riktigt var hehe) och där var det av med skorna för att rusha och fånga en taxi! Vi fick tag på en som tog oss till Maddox, klubben som många av studenterna skulle till. Efter lite vatten på en pubb och köande så kom vi (som tur var hehe) in! Vi hade en grym avslutning på kvällen tillsammans med många andra från skolan. Mina fötter var inget annat än döda på alla sätt och vis när vi gick där ifrån, hade även fått klassplitter på den vilket jag märkte när jag kom ut. Väl hemma möttes jag av John som var på mitt rum och hade varit och köpt chips till mig, kvällen kunde inte avslutats bättre.
 
Summam av kardemumman: Den bästa (och längsta) dagen i mitt liv. Vi hade oroat oss mycket innan för att något skulle gå fel i vårt tighta schema, men VERKLIGEN ALLT gick som det skulle och blev till och med så mycket bättre av jag någonsin kunnat ana. Ett minst sagt värdigt avslut. Jag var så otroligt glad hela dagen och jag vill leva om det tusen gånger om ifall jag kunde. Jag ångrar inte på något sätt att jag tog studenten i London istället för i Sverige, vilket många har undrat över. Är så sjukt glad över allt. Nu är skolan slut, vi har tagit studenten, och fy fan vad vi är bra <3

Fixardagar

 
Nu jävlar är det nära! De senaste dagarna har gått långsamt, men har fått till lite roligheter på kvällarna i alla fall. I måndags hängde vi ett gäng nere på Richmond Green och igår hängde ungefär samma gäng på en pub med uteservering nere vid vattnet, jättemysigt! Igår fixades även naglarna, och nu har vallfärden av familjemedlemmar till skolan dragit igång, och jag ska ner och möta dem nu! Så hörs sen peeps!

Har sett roligare dagar

 
What uuup världen. Seeg dag vare här, verkligen inget händer alls. Gick till min lektion imorse och fick reda på ett väldigt bra betyg, sedan städade jag rummet, åt lunch och kollade Game of thrones och halva Pinapple Express, den sög. Nu vet jag inte riktigt vad jag ska ta mig till, är sjukt rastlös men samtidigt trött som bara den så orkar inte ta tag i nått, vad det nu än skulle kunna vara haha. Aja, imorgon ska vi i alla fall fixa naglarna igen innan studenten och sen är jag mer eller mindre redo :D

Vapendragarna tog sig till Brighton

 
Som sagt - jag försov mig. Men som tur var hade jag ju packat innan jag gick och la mig, plus lagt fram kläder och allt. Så på ca 10 minuter var jag påväg från skolan ner för att ta tåget från Richmond och möta tjejerna i Clapham Junction där tåget skulle gå! Det gick smidigt, och 45 minuter senare var vi redan nere i Brighton! Och det kändes som man var på solsemester. Havet och staden kändes som södra Frankrike typ! Det var växlande mellan sol och moln, riktigt varmt när solen var framme men lite småkyligt annars.
 
 
Vi gick ut på deras kända pir och tittade runt och köpte nudlar till frukost/lunch, och slog oss sedan ner på stranden. Vi degade, solade och snackade i kanske 2 timmar innan vi bestämde oss för att köpa åkband till tivolit som ligger ute på piren!
 
 
Vi spenderade sedan nästan hela dagen där, skrattandes, skrikandes, snurrandes och åkandes som 10-åringar. Så jäkla kul var det! Bättre bakis-aktivitet än man kanske tror haha.
 
 
Men det roliga slutade dock lite olyckligt, Emma fick en av attraktionernas kanter hårt på sin häl/fotled som inom en halvtimme svullnade upp som bara den. Vi tog oss stapplande till en restaurang vi kollat ut innan där vi kunde fixa is åt henne och hon fick vila sig medan vi åt. Maten var sjukt god, beställde typ samma sak som vi hade haft som picknick i Paris. När vi var klara så gav den otroligt förvirrade kyparen oss fel nota, mycket billigare än det vi beställt haha, så vi tog slugt chansen och betalade den och gick fort därifrån haha. Inte så schysst, men det var inte så stor skillnad och vi ville gå därifrån.
 
 
Emmas häl hade under middagn inte blivit bättre, utan sämre, så vi tog beslutet att ta en taxi till akuten. Vi blev väl omhändertagna även om vi fick vänta i ett antal timmar innan hon fick hjälp. Någon ordning var det minsta de hade... Men även om det var en väldigt olycklig sak att vi behövde åka dit så var det ju också lite av en upplevelse att sitta på akuten i England! Som tur var så hade Emma inte skadat benet eller något annat allt för allvarligt, så vi kunde gå därifrån vid åtta-tiden ungefär. Vi tog då en taxi till stationen och satte oss på ett kafé för att vänta på tåget tillbaka. Vid det laget känndes det att vi bara sovit någon timme natten innan, att vi brännt oss än en gång i ansiktet och att vi helt enkelt behövde sova. Men hemresan gick smidigt den med och jag tror jag gick innanför dörrarna på skolan vid 12 ungefär.
 
Summan av kardemumman var trotts några dippar en otroligt bra dag! Älskar dessa tjejer grovt och nu börjar verkligen ångesten för att det här året snart är slut smyga ikapp. Dock är det en sak som gör det hela lite lättare, och det är att jag är så himla himla nöjd med året. Jag ångrar verkligen ingenting, jag önskar inte att jag gjort mer av något eller mindre av något vilket är skönt. När jag ser tillbaka på året ser jag bara mig själv med ett stort jäkla smile på läpparna, så det är nog inget annat än ett bra tecken.

Last friday as we know it

 
I fredags efter skolan drog vi till det lite mindre (men fortfarande otroligt stora) Wesfield i Shepherds Bush, Emma och Bella behövde fixa skor och väska til studented. De hittade fina saker båda två, och jag unnade mig själv ett par skor från Vagabond jag sneglat på väldigt länge, så himla nöjd! Najs att jag shoppar loss sista dagarna här, kommer aldrig få med mig allt hem haha...
 
 
Haha, fredagen avslutades sedan på standrdvis. Nostalgibussarna vi alltid tog i början, förning på bussarna och skorna på i Hyde Park Corner. Därefter blev det en otroligt rolig kväll på Café, det var typ tequila-kväll så det cirkulerade massa sombreros, dock såg jag inte skymten av någon tequila hahah. Vi fick i alla fall se hela café-gänget en sista gång, alla som vi träffat var verkligen där! Så det var en perfekt sista omgång. När jag kom till kampus igen satt jag ute tills det blivit ljust och snackade med Rebecca och Olivia och åt chips, och sedan gick jag upp och packade inför lördagen. Därfter sov jag en timme innan jag blev väckt av Bella som meddelade att jag försovit mig, surprise surprise. Men Brighton får ett eget inlägg!

RSS 2.0